disglut
disˈglut,
v.
rare
.
[
f.
dis-
6 +
glut
v.]
trans.
To empty of its contents.
1800
J. Hurdis
Fav. Village
100
The sportsman's tube, disglutted o'er the lake, Pours a long echo.
Oxford English Dictionary
yu7NTAkq2jTfdvEzudIdQgChiKuccveC
e805ff5300f81e3ffed6d16145d2e62f
Stop